Du säger att jag borde se mig kring

Persiennerna dras ner, det mörknar och jag ber:
Låt mig bli din melankoliska vemodskavaljer.
En nattlig promenad i en höstmörk stad,
jag kan inte önska mig nåt mer.
Känns som aningen tomt. Vill sova i en varm grop med täcken i några månader.
Nej, om man skulle käka nåt. Typ lunch/middag. Eller så spelar jag gitarr istället. Nej jävlar jag har ingen A-sträng.  
Köp det till mig någon och göre nu. aaaaaaaaaaaaaaa godnatt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0