Kolla en blogg!

Jag hatar pasta. Allt med pasta är sämst. Överkokad pasta är sämst, om jag ska trycka i mig pasta ska det fan vara al dente.

Ibland undrar jag om jag har en diagnos av något slag.

Jag är jävligt intensiv ibland. Det hatar jag att vara, men när jag är det kan jag inte göra något åt det och så skäms jag efteråt.

Jag har ett bra självförtroende när det gäller vissa saker. Jag tänker dock mycket på hur folk uppfattar mig. Om jag inte skulle vara mig själv och se mig själv utifrån skulle jag tycka att jag var: för mycket. Trevlig ibland, men satan så intensiv. Det jobbar jag på att ändra!

Jag har hittat balans mellan att ha för mycket kontra för lite självdistans. Det är fan bara när jag är här (i Saxnäs) som jag ägnar mig åt självreflektion. All annan tid är jag: jävligt obrydd. Och cool yea yea.

Jag är jävligt pedantisk när det gäller vissa saker. Det är för det mesta positivt men ibland går det till överdrift. Tex när jag tvättar.

Jag älskar att träffa nya människor som det känns som att man känt länge även fast man aldrig träffat hen (OBS använda just ordet hen (utan att skämmas)).

Min musiksmak har uppdaterats nå jävulskt de senaste månaderna. Från indepopens dunkla vrår har jag tagit mig ut och blivit en i mängden som svarar "eeeeeee assåååå..... Det som går på radion antar jag...." på frågan "Vad lyssnar du på för musik?" P3-star rekommenderas! Fast just nu bryter jag av med Säkert och Kristian Anttila på jävligt hög volym. Ännu en nice grej med att vara i stugan, får bestämma volym och musik själv!

Guldkant på tillvaron äger. Det kan vara i form av gott bröd, gott kaffe eller fin choklad. Livskvalité är alltså: mat i olika former.

Mina systrar är nog en större del i mitt liv än vad jag inser. Dem är en stor anledning till att jag blev den jag är idag och det är jag evigt tacksam över. Älskar er sisters!